Partikongressen omfattar motionen och ålägger partistyrelsen att utveckla ett nära samarbete mellan de nordiska länderna.
Puoluekokous yhtyy aloitteeseen ja velvoittaa puoluehallitusta kehittämään tiivistä yhteistyötä Pohjoisnmiden kesken.
I motionen lyfts fram att det nordiska samarbetet länge har haft en stor betydelse för fred, välfärd och jämlikhet. Samtidigt konstateras att EU-samarbetet med tiden har fått en större roll, vilket inneburit att det nordiska samarbetet delvis hamnat i bakgrunden. Motionen betonar ändå att de nordiska länderna har mycket gemensamt när det gäller värderingar, samhällsmodeller och politiska mål, och att det finns goda möjligheter att utveckla samarbetet vidare.
Detta är i linje med vad SDP:s partikongress år 2023 slagit fast om att Finland ska vara en aktiv aktör i utvecklingen av det nordiska samarbetet. Det nordiska samarbetet är ett viktigt verktyg för klimatarbete, för skyddet av Arktis och för att stärka urfolkens rättigheter. Samarbetet bygger på den nordiska välfärdsmodellen och utgör en del av vårt gemensamma kulturarv. Partikongressen har också betonat vikten av ungdoms- och kulturutbyte samt civilsamhällets möjligheter att delta i det nordiska samarbetet.
Att alla nordiska länder är nu medlemmar i Nato har lett till att försvars- och säkerhetsfrågor fått större uppmärksamhet inom det nordiska samarbetet. Detta återspeglas också i Nordiska rådets arbete. De senaste sessionerna har i stor utsträckning behandlat försvars- och säkerhetsfrågor, med inbjudna talare som den belarusiska oppositionsledaren Svjatlana Tsichanoŭskaja och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. I detta sammanhang har också diskussioner förts om att se över Helsingforsavtalet och om Nordiska rådets roll inom dessa frågor.
De nordiska länderna bör fördjupa sitt samarbete och gemensamt driva en självständig och modig linje i frågor som berör fred, nedrustning och arbetet för att minska den globala fattigdomen i linje med grundvalen för de nordiska ländernas utrikes- och säkerhetspolitik. Det nordiska samarbetet har också fortsättningsvis en central roll när det gäller att minska gränshinder samt att främja kontakter mellan människor i Norden.
Samarbetet mellan våra nordiska systerpartier behöver stärkas både inom de etablerade ramarna för Nordiska rådet och SAMAK, samt genom nya former för samarbete. Det fördjupade svensk-finska samarbetet mellan våra två partier kan här lyftas fram som ett inspirerande exempel. Ett konkret uttryck för detta är inrättandet av en gemensam svensk-finsk säkerhetskommitté.
Mot denna bakgrund föreslås i motionen att SDP, tillsammans med sina nordiska systerpartier, för en gemensam diskussion och inleder en utredning om hur det nordiska samarbetet kan utvecklas och ges ny kraft i framtiden.
Aloitteessa tuodaan esiin, että pohjoismaisella yhteistyöllä on jo pitkään ollut suuri merkitys rauhan, hyvinvoinnin ja tasa-arvon edistämisessä. Samalla todetaan, että EU-yhteistyö on ajan myötä saanut suuremman roolin, minkä seurauksena pohjoismainen yhteistyö on osittain jäänyt taka-alalle. Aloitteessa kuitenkin korostetaan, että Pohjoismailla on paljon yhteistä arvojen, yhteiskuntamallien ja poliittisten tavoitteiden osalta, ja että yhteistyön edelleen kehittämiselle on hyvät edellytykset.
Tämä on linjassa sen kanssa, mitä SDP:n puoluekokous vuonna 2023 linjasi Suomen roolista aktiivisena toimijana pohjoismaisen yhteistyön kehittämisessä. Pohjoismainen yhteistyö on tärkeä väline ilmastotyössä, Arktiksen suojelussa sekä alkuperäiskansojen oikeuksien vahvistamisessa. Yhteistyö perustuu pohjoismaiseen hyvinvointimalliin ja on osa yhteistä kulttuuriperintöämme. Puoluekokous on myös korostanut nuoriso- ja kulttuurivaihdon merkitystä sekä kansalaisyhteiskunnan mahdollisuuksia osallistua pohjoismaiseen yhteistyöhön.
Se, että kaikki Pohjoismaat ovat nyt Naton jäseniä, on johtanut siihen, että puolustus- ja turvallisuuskysymykset ovat saaneet entistä enemmän huomiota pohjoismaisessa yhteistyössä. Tämä heijastuu myös Pohjoismaiden neuvoston työhön. Viimeisimmissä istunnoissa on käsitelty laajasti puolustus- ja turvallisuuskysymyksiä, ja niihin on kutsuttu puhujiksi muun muassa Valko-Venäjän oppositiojohtaja Svjatlana Tsihanouskaja sekä Ukrainan presidentti Volodymyr Zelenskyi. Tässä yhteydessä on käyty keskusteluja myös Helsingin sopimuksen tarkistamisesta ja Pohjoismaiden neuvoston roolista näissä kysymyksissä.
Pohjoismaiden tulisi syventää yhteistyötään ja edistää yhdessä itsenäistä ja rohkeaa linjaa rauhaa, aseidenriisuntaa ja maailmanlaajuisen köyhyyden vähentämistä koskevissa kysymyksissä pohjoismaiden ulko- ja turvallisuuspolitiikan peruslinjausten mukaisesti. Pohjoismaisella yhteistyöllä on jatkossakin keskeinen rooli rajojaesteiden purkamisessa sekä ihmisten välisten kontaktien edistämisessä Pohjoismaissa.
Yhteistyötä pohjoismaisten sisarpuolueidemme välillä on vahvistettava sekä Pohjoismaiden neuvoston ja SAMAKin vakiintuneissa puitteissa että uusien yhteistyömuotojen kautta. Tässä yhteydessä voidaan nostaa esiin puolueidemme välinen syventynyt ruotsalais-suomalainen yhteistyö inspiroivana esimerkkinä. Konkreettisena ilmentymänä tästä on yhteisen ruotsalais-suomalaisen turvallisuuskomitean perustaminen.
Tätä taustaa vasten aloitteessa ehdotetaan, että SDP käy yhdessä pohjoismaisten sisarpuolueidensa kanssa yhteisen keskustelun ja käynnistää selvitystyön siitä, miten pohjoismaista yhteistyötä voidaan kehittää ja antaa sille uutta voimaa tulevaisuudessa.
Finlands Svenska Socialdemokrater rf – piirijärjestö
Finlands Svenska Socialdemokrater har i över hundra år varit en av de starkaste rösterna för det nordiska samarbetet inom den finländska socialdemokratin. Vi har hållit debatten om den nordiska välfärdsmodellen levande, lyft initiativ från våra nordiska systerpartier och påmint om hur det nordiska samarbetet historiskt har bidragit till fred, solidaritet, demokrati och jämlikhet – både i Europa och globalt.Idag står världen inför två avgörande frågor:
1. Hur kan vi få ett slut på krig och konflikter, stoppa den vansinniga militära upprustningsspiralen och skapa förutsättningar för en ny geopolitik baserad på gemensam säkerhet?
2. Hur kan vi förhindra att det regelbaserade multilaterala systemet kollapsar och i stället stärka en hållbar utveckling i linje med Parisavtalet och FN:s Agenda 2030?
Vi socialdemokrater i Finland anser att det nordiska samarbetet kan och bör spela en central roll i att besvara dessa frågor. För att det ska ske krävs en fördomsfri och förnyad analys av det nordiska samarbetets nuläge, möjligheter och framtida riktning.
Det nordiska samarbetet hade ursprungligen en stark ekonomisk grund som möjliggjorde ambitiösa gemensamma projekt. Sedan EU-medlemskapet 1995 har mycket av detta ekonomiska samarbete flyttats över till EU-nivån. Det har skapat ett intryck – ibland berättigat – att Nordiska rådet och ministerrådet har tappat i konkretion och betydelse. Detta har lett till en successiv nedmontering av viktiga samarbetsformer inom till exempel kultur och civilsamhälle, trots att just dessa områden fortfarande har stor potential för nordiska lösningar och innovationer.
Frågan måste ställas: Kan det nordiska samarbetet få en ny aktualitet i en tid då EU:s roll omprövas? Kan Helsingforsavtalet – i sin nuvarande form eller i en uppdaterad version – bli grunden för en nordisk nystart om behovet uppstår?
Alla nordiska länder är nu medlemmar i Nato. Norden bildar av geografiska skäl en strategisk helhet. Det gemensamma medlemskapet har gjort våra länders särdrag och intressen tydligare inom alliansen. Kan denna nya intressegemenskap också återuppväcka den traditionellt aktiva nordiska rollen i globalpolitiken – för fred och nedrustning, för en ambitiös klimatpolitik, för demokrati och mänskliga rättigheter samt för global solidaritet och jämlikhet? En samordnad nordisk utrikes- och globalpolitik vore ett starkt uttryck för dessa gemensamma värderingar.
Slutligen måste vi våga ställa den stora inrikespolitiska frågan: Den nordiska välfärdsmodellen föddes som en lösning på djupa ekonomiska kriser och växande klassklyftor. När dagens ekonomiska modell visar tecken på kris och samtidigt är ohållbar ur klimat- och miljösynpunkt – är det då inte dags att tillsammans utveckla en ny, hållbar nordisk modell för tillväxt, fördelning och välfärd? Hur kan vi dessutom gemensamt möta den högerpopulistiska polariseringen och försvara demokratin som grund för framtida nordisk välfärd?
Finlands Svenska Socialdemokrater rf föreslår att
SDP:s partikongress 2026 beslutar att:
1. SDP inleder en bred och fördomsfri utredningsprocess om det nordiska samarbetets nuläge, framtida möjligheter och strategiska betydelse – både ur ett finländskt och ett gemensamt nordiskt perspektiv.
2. SDP tar initiativ till en motsvarande diskussion och utredning tillsammans med de övriga nordiska socialdemokratiska systerpartierna i syfte att fördjupa det politiska samarbetet och återge det nordiska samarbetet ny kraft och aktualitet.
Finlands Svenska Socialdemokrater (FSD) ovat yli sadan vuoden ajan olleet yksi vahvimmista pohjoismaisen yhteistyön äänistä suomalaisessa sosialidemokratiassa. Olemme pitäneet keskustelua pohjoismaisesta hyvinvointimallista elävänä, nostaneet esiin sisarpuolueidemme aloitteita ja muistuttaneet siitä, miten pohjoismainen yhteistyö on historiallisesti edistänyt rauhaa, solidaarisuutta, demokratiaa ja tasa-arvoa – sekä Euroopassa että globaalisti.
Tänään maailma kohtaa kaksi ratkaisevaa kysymystä:
1. Miten voimme saada sodille ja konflikteille lopun, pysäyttää mielettömän sotilaallisen varustelukierteen ja luoda edellytykset uudelle yhteiseen turvallisuuteen perustuvalle geopolitiikalle?
2. Miten voimme estää sääntöpohjaisen multilateraalisen järjestelmän romahtamisen ja sen sijaan vahvistaa kestävää kehitystä Pariisin ilmastosopimuksen ja YK:n Agenda 2030:n linjassa?
Me Suomen sosialidemokraatit katsomme, että pohjoismaisella yhteistyöllä voi ja tulee olla keskeinen rooli näihin kysymyksiin vastaamisessa. Tämä edellyttää avointa ja uudistavaa analyysia yhteistyön nykytilasta, mahdollisuuksista ja tulevasta suunnasta.
Pohjoismaisella yhteistyöllä oli alun perin vahva taloudellinen perusta, joka mahdollisti kunnianhimoisia yhteisiä hankkeita. EU-jäsenyyden jälkeen vuodesta 1995 suuri osa taloudellisesta yhteistyöstä on siirtynyt EU-tasolle. Tämä on luonut – osin oikeutetustikin – vaikutelman, että Pohjoismaiden neuvoston ja ministerineuvoston konkreettinen merkitys on heikentynyt. Se on johtanut tärkeiden yhteistyömuotojen asteittaiseen purkamiseen esimerkiksi kulttuurin ja kansalaisyhteiskunnan aloilla, vaikka juuri näillä alueilla piilee edelleen huomattavaa potentiaalia pohjoismaisille ratkaisuille ja innovaatioille.
Siksi on kysyttävä: Voiko pohjoismainen yhteistyö saada uuden ajankohtaisuuden aikana, jolloin EU:n roolia arvioidaan uudelleen? Voisiko Helsingin sopimus – nykyisessä tai päivitetlyssä muodossaan – toimia pohjoismaisen uudelleenkäynnistyksen perustana, jos tarve siihen syntyy?
Kaikki Pohjoismaat ovat nyt Naton jäseniä. Pohjola muodostaa maantieteellisesti yhtenäisen strategisen kokonaisuuden. Yhteinen jäsenyys on tehnyt maiden erityispiirteistä ja eduista aiempaa näkyvämpiä liittokunnassa. Voiko tämä uusi intressiyhteys myös herättää henkiin pohjoismaisen aktiivisen roolin globaalipolitiikassa
– rauhan ja aseidenriisunnan, kunnianhimoisen ilmastopolitiikan, demokratian ja ihmisoikeuksien sekä globaalin solidaarisuuden ja tasa-arvon edistäjänä? Yhteinen pohjoismainen ulko- ja globaalipolitiikka olisi vahva ilmaus näistä yhteisistä arvoista.
Lopuksi on uskallettava esittää suuri sisäpoliittinen kysymys: Pohjoismainen hyvinvointimalli syntyi vastauksena syviin talouskriiseihin ja kasvaviin luokkaeroihin. Kun nykyinen talousmalli osoittaa kriisiytymisen merkkejä ja on samalla kestämätön ilmaston ja ympäristön näkökulmasta – eikö juuri nyt olisi aika kehittää yhteinen, kestävä pohjoismainen malli kasvulle, oikeudenmukaisuudelle ja hyvinvoinnille? Miten voimme lisäksi yhdessä vastata oikeistopopulistiseen polarisaatioon ja puolustaa demokratiaa tulevan pohjoismaisen hyvinvoinnin perustana?
Finlands Svenska Socialdemokrater rf esittää, että
SDP:n puoluekokous 2026 päättää:
1. SDP käynnistää laajan ja ennakkoluulottoman selvitysprosessin pohjoismaisen yhteistyön nykytilasta, tulevista mahdollisuuksista ja strategisesta merkityksestä – sekä Suomen että koko Pohjolan näkökulmasta.
2. SDP ottaa aloitteen vastaavan keskustelun ja selvityksen käynnistämiseksi yhdessä muiden pohjoismaisten sisarpuolueiden kanssa, tavoitteena syventää poliittista yhteistyötä ja antaa pohjoismaiselle yhteistyölle uutta voimaa ja ajankohtaisuutta.