Ett stärkt samarbete och en regelbaserad världsordning som grund för Finlands utrikespolitik
Den internationella politiken genomgår för tillfället den största förändringen sedan kalla krigets slut. Världen håller på att bli alltmer multipolär och vi står inför flera kriser.
Klimatförändringen, förlusten av den biologiska mångfalden och spridningen av kärnvapen utgör omfattande hot mot mänsklighetens existens. Samtidigt vacklar strukturerna för ekonomin och säkerheten, de politiska institutionerna och den sociala rättvisan.
Våra största hot är globala till sin natur, och för att lösa dem krävs ett fungerande samarbete och ett regelbaserat internationellt system. Rysslands anfallskrig mot Ukraina är den största förändringen i den europeiska säkerhetsmiljön. Krigen i Gaza och Iran orsakar politisk osäkerhet och mänskligt lidande. Det kan inte finnas olika standarder för att följa folkrättens bestämmelser.
Socialdemokraterna vill stärka det regelbaserade systemet, freden och säkerheten. Solidaritet, jämställdhet och likabehandling har blivit allt viktigare politiska mål. Nedskärningarna i finansieringen av det internationella utvecklingssamarbetet och FN-organen försvårar förebyggandet av de globala utmaningarna, såsom arbetet mot klimatförändringen och förlusten av den biologiska mångfalden samt främjandet av mänskliga rättigheter och hållbar utveckling.
Socialdemokraternas mål är att utrota fattigdom och hungersnöd globalt.
Sönderfallet av den regelbaserade världsordningen utmanar också det globala ekonomiska systemet. Stormakternas inflytande på ekonomin är betydande och som motkraft förändrar den ekonomiska tillväxten i utvecklingsländerna den internationella ekonomiska ordningen. Staterna kämpar allt oftare mot varandra också genom ekonomiska och utrikespolitiska påtryckningar. Den ekonomiska och politiska makten sammanflätas allt tätare, samtidigt som en stor del av världens befolkning kämpar för att klara vardagen.
I en tid av kriser behöver demokratin försvarare. Socialdemokraterna tror på att en hållbar internationell ordning bygger på fungerande institutioner, rättvisa och en politik som tryggar såväl individernas som samhällenas rättigheter.
1. Klimatkrisen är mänsklighetens största säkerhetshot
De största säkerhetshoten mot mänskligheten är klimatförändringen och förlusten av den biologiska mångfalden. Konsekvenserna överskrider nationsgränserna och kan i extrema fall vara okontrollerbara och oförutsägbara. Åtgärderna för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader måste fortsätta och den internationella klimatpolitiken måste stramas åt, eftersom de nuvarande åtgärderna inte räcker till för att uppnå målen i klimatavtalet från Paris. Klimatpolitiken måste i allt högre grad ses som en del av den övergripande säkerhetspolitiken, eftersom klimatförändringen förvärrar konflikter, påskyndar flyktingskap och undergräver staters stabilitet.
Övergången till förnybar energi är ett viktigt sätt att minska beroendet av auktoritära regimer och stärka Europas strategiska autonomi.
För att målen i klimatavtalet från Paris ska uppnås krävs det att klimatpolitiken förhandlas fram och att besluten verkställs globalt. Detta understryker den avgörande vikten av internationellt samarbete och diplomati. Utan en grön omställning och ekonomiskt stöd till tillväxtekonomierna faller den globala fronten mot klimatförändringen sönder, vilket äventyrar avtalets mål. Klimatkrisens akuta karaktär kräver att den framhålls vid sidan av andra kriser. Även om akuta geopolitiska spänningar kräver omedelbara reaktioner får det inte leda till att klimatåtgärderna skjuts upp. För att lösa klimatkrisen krävs tvärtom ett långsiktigt politiskt engagemang, eftersom det skapar en grund för en hållbarare och stabilare världsordning.
2. Det internationella systemet måste bygga på samarbete och regler
Grunden för Finlands utrikespolitik är det regelbaserade internationella systemet, som håller på att falla sönder, och Finland kan inte längre förlita sig på att det gamla systemet fungerar. I en värld där maktpolitiken utmanar de gemensamma spelreglerna måste Finland agera som försvarare av multilateralism, det regelbaserade systemet och internationell rätt.
Vi påverkar aktivt de internationella institutionernas funktionsförmåga så att de kan trygga fred, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling globalt.
SDP:s mål är en värld som bygger på samarbete och regler. I en allt komplexare värld som förändras snabbt framhävs kunskapsbaserad och genomtänkt beslutsfattningsförmåga. Finland måste utveckla en kultur för utrikespolitiskt beslutsfattande. I synnerhet måste den tväradministrativa beredningen av utrikes-, säkerhets-, ekonomi- och teknologipolitik stödjas systematiskt så att målen stöder varandra.
Det transatlantiska förhållandet befinner sig i en brytningsfas. USA:s utrikes- och säkerhetspolitik är svårare att förutse och är allt mindre tillförlitlig både i förhållande till Europeiska unionen och till enskilda medlemsstater. Det är nödvändigt att Finland värnar om sina traditionella allianser och samtidigt aktivt söker nya partnerskap globalt. Beredskapen för olika scenarier samt ett nära samarbete med Europeiska unionen och andra allierade länder utgör grunden för Finlands säkerhet. Den nordiska identiteten är en viktig strategisk tyngdpunkt för Finland.
De nordiska länderna är Finlands närmaste partner och därmed, vid sidan av EU, Finlands viktigaste utrikespolitiska referensram. Som socialdemokrater bedriver vi ett starkt nordiskt ideellt samarbete.
Östersjöområdet och dess förbindelser är viktiga för oss med tanke på rörlighet, förbindelser och säkerhet, och vi deltar aktivt i områdets samarbetsnätverk i det förändrade världsläget.
FN:s nuvarande förmåga att verkställa beslut är otillräcklig och kräver en grundläggande reform. Finland och Europeiska unionen måste leda arbetet med att demokratisera FN:s säkerhetsråd. Säkerhetsrådets legitimitet förutsätter en utvidgning av sammansättningen, en förstärkning av det globala syds röst och en begränsning av vetorätten. Finland måste bidra till att påverka de globala målen även efter perioden för Agenda 2030. SDP stöder starkt Finlands strävan till att bli medlem i FN:s säkerhetsråd 2029–2030.
Både direkta konflikter och indirekt krigföring, handelskrig och hybridpåverkan måste tas på allvar och med beredskap. Finland tar sitt ansvar för den internationella freden genom att aktivt delta i militär och civil krishantering. Vi måste värna om Finlands starka politiska kapital i medling, diplomati och krishantering.
Vi arbetar inom NATO, EU, FN och OSSE för att stärka den globala stabiliteten. Krishantering handlar inte bara om att hantera militära kriser, utan också om att stärka demokrati och inkludering, vilket är den säkraste garantin för varaktig fred.
Finland ska föra en utrikes- och säkerhetspolitik som grundar sig på mänskliga rättigheter och jämställdhet där de mänskliga rättigheterna, kvinnors, flickors och utsatta personers självbestämmanderätt över sin egen kropp samt förebyggandet av våld mot dem står i centrum. Kvinnor ska ses som aktiva fredsbyggare och skapare av säkerhet i fredsprocesser. Vi stöder beaktandet av statusen för personer med funktionsvariationer i konflikter och deras inkludering i fredsbyggande, i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution (2475).
Den globala ojämlikheten måste bekämpas från grunden. Vi behöver ett effektivare och rättvisare globalt och europeiskt ekonomiskt system som bygger på en hållbar handelspolitik och ekonomisk politik. Europa, inklusive Finland, måste genomföra en ambitiös Afrikastrategi vars syfte är ett jämlikt partnerskap mellan Europa och Afrika.
Den humanitära situationen i Gaza är katastrofal i och med Israels oproportionerliga krigshandlingar som har överskridit gränsen för vad som är acceptabelt. Israels olagliga krigshandlingar är inte heller acceptabla på Västbanken, där landet illegalt utvidgar sin kontroll över de palestinska områdena. Finland bör ansluta sig till ställningstagandet från Kanada, Australien, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Nya Zeeland, Norge och Storbritannien, där handlingarna fördöms som brott mot internationell rätt. En oberoende undersökningskommission som lyder under FN förklarade den 16 september 2025 att den betraktade Israels handlingar som folkmord. Som påtryckningsmedel måste Finland kräva att associeringsavtalet mellan EU och Israel ska frysas. En varaktig fred i Mellanöstern kan endast byggas genom två suveräna stater, där både israeler och palestinier har rätt att leva i säkerhet och fred. Finland måste ansluta sig till den internationella front som tryggar palestiniernas rätt till sitt land. SDP anser att Finland ska erkänna staten Palestina.
3. Ett starkt Europa betyder ett starkt Finland
En gemensam och konsekvent europeisk linje ligger i Finlands intresse och är det bästa sättet att försvara både det multilaterala regelbaserade systemet och Europas intressen. Mänskliga rättigheter, jämställdhet och rättsstatsprincipen är grundläggande värden för Europeiska unionen och SDP. Europa måste stärka partnerskapen med de länder som förbinder sig till ett regelbaserat internationellt system och vi måste försöka påverka de länder som har en svårförutsägbar inställning till multilateralt samarbete.
Alla beroendeförhållanden kan inte brytas och strategisk autonomi innebär inte isolering. För att uppnå detta krävs också konkreta åtgärder på institutionell nivå utöver att bara avveckla beroendeförhållanden. SDP:s mål är att utvidga beslutsfattandet med kvalificerad majoritet i Europeiska unionen inom utrikes- och säkerhetspolitiken.
Förberedelserna av instrument för att hantera ekonomiska påtryckningar måste inledas redan innan kriser inträffar. De måste vara effektiva och regelbaserade, och de bör begränsas till att endast aktiveras som motåtgärder till aggressioner. Samtidigt måste den gemensamma marknaden stärkas och utvidgas, med tanke på att Europas ekonomiska styrka även i fortsättningen måste bygga på rättvisa och öppna marknader.
Ekonomiskt samarbete, handel och avtal ses i allt högre grad också som medel för maktutövning. Finlands och Europas förmåga att svara på detta måste stärkas. Internationell handel, arbetarskydd och anständiga arbetsvillkor, såsom globalt gemensamt ansvar för att minska ojämlikhet, främjas bäst genom avtal. En marknadsekonomi, demokrati och rättsstat som känner socialt ansvar kan ingripa mot de växande globala förmögenhetsklyftorna. Ju mer politiskt det ekonomiska systemet utanför Europa blir, desto mer attraktivt blir en rättvis och öppen marknad.
SDP ser positivt på utvidgningen av Europeiska unionen. Utvidgningen måste bygga på framstegen kandidatländerna gör för att uppfylla utvidgningskriterierna. Finland och Europa måste stödja Ukraina inte bara i kriget mot Ryssland utan också i samhällsutvecklingen, så att villkoren för EU-medlemskap kan uppfyllas.
Även länderna på västra Balkan måste stödjas i sina medlemskapsprocesser, och antalet länder som erkänner Kosovo måste öka. Det är av största vikt att medlemskapsförfarandet värnar om unionens grundläggande principer och likabehandling, så att processen inte förlorar sin legitimitet eller inverkar negativt på unionens relationer med gränsstaterna. Medlemskapet måste grundas på uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna och ett uppnått medlemskap får inte inverka negativt på ländernas incitament för att fortsätta med samhällsreformerna. De EU-mekanismer som utvecklats under de senaste åren måste utnyttjas och vidareutvecklas om kriterierna inte uppfylls. EU-finansieringen måste i allt högre grad knytas till rättsstatsprincipen både i de länder som är medlemmar och i de länder som vill bli medlemmar.
Europas strategi för Ryssland måste bygga på en kontrollerad, samordnad och enhetlig linje. Utgångspunkten är att de ryska trupperna drar sig tillbaka från Ukraina, att Ukrainas självständighet tryggas, att gränserna från år 1991 återställs och att ryska krigsförbrytare ställs inför rätta i Internationella brottmålsdomstolen. Tidpunkten och målen för fredsprocessen är upp till Ukrainas.
Europa måste ta ett större ansvar för sitt eget försvar. USA:s långvariga krav på att stärka Europas egen försvarsförmåga kommer att fortsätta, och det måste beaktas i den europeiska och nationella försvarsplaneringen. Ökade försvarsupphandlingar ska om möjligt och med beaktande av prestationsbehoven stödja utvecklingen av den finländska och europeiska försvarsindustrin. Europas höga kompetens och innovationspotential måste utnyttjas fullt ut för att utveckla Europas försvarsförmåga. Finlands försvarsindustri bör systematiskt stödjas som en del av skapandet av en gemensam europeisk försvarsmarknad.
Förändringen i USA:s utrikes- och säkerhetspolitiska linje återspeglas oundvikligen också i Natosamarbetet och beslutsfattandet, som inte bara bygger på operativt samarbete utan också på en konstruktiv dialog mellan medlemsländerna. I försvarssamarbetet håller vi fast vid våra skyldigheter och agerar värdebaserat, öppna för nya partnerskap. Utöver det skydd som ges i Natos femte artikel måste Finlands egen försvarsförmåga och totala beredskap utvecklas målmedvetet som en del av Natostyrkorna. Målet är ett starkare Europa, som utgör en trovärdig europeisk pelare inom Nato.
Det nordiska samarbetet inom Nato måste också intensifieras ytterligare. I synnerhet måste försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige intensifieras till följd av det långsiktiga hotet mot Östersjön och Norden. Finland och Sverige måste ingå ett bilateralt avtal om försvarssamarbete (DCA) för att effektivisera gemensamma övningar, underlätta lagringen av material och säkerställa snabb tillgång till baser under kriser eller krig. På längre sikt måste man sträva efter att utöka DCA-avtalet till att omfatta hela Norden.
De nordiska länderna måste agera för att stärka och utvidga det multilaterala avtalssystemet som reglerar kärnvapen. Finlands kärnvapenpolitik måste vara enhetlig med den nordiska linjen. SDP godkänner inte regeringens proposition om att slopa alla begränsningar som gäller kärnvapen i kärnenergilagen. SDP anser att begränsningarna i fråga om kärnvapen bör hållas kvar i lagen. Finland måste fortsätta sina åtgärder för att dämpa den internationella kapprustningen samt för att främja nedrustningen och vapenkontrollen.
Nato-medlemskapet har intensifierat försvarssamarbetet mellan de nordiska och baltiska länderna samt Polen avsevärt. Samarbetet måste ökas och fördjupas i synnerhet med Estland, som vi delar en gemensam hotbild med och ett gemensamt intresse av att upprätthålla ett stabilt Östersjön.
Säkerhetslösningarna för Arktis måste utvecklas i nära samarbete med Nato. Finland har betydande specialkompetens inom arktisk krigföring och säkerhet att bidra med. Men Arktis är mer än en säkerhetspolitisk fråga: dess särskilt känsliga klimat, ekosystem och naturresurser kräver ett ansvarsfullt samarbete mellan länderna. Forsknings- och kultursamarbete samt förbättrande av ursprungsbefolkningarnas ställning är viktiga faktorer som stärker samarbetet. Den arktiska dimensionen gör JEF-samarbetet till en transatlantisk fråga, och för att stärka det bör Kanada bjudas in att delta i det nordeuropeiska JEF-samarbetet.
4. Teknik, beroenden och Europas framtid
Med tanke på den europeiska demokratin och rättsstatsprincipen är artificiell intelligens (AI) förknippad med allvarliga risker, men också möjligheter. Att utnyttja AI för masspåverkan och spridning av desinformation inför val äventyrar stabiliteten i hela det demokratiska systemet.
Därför måste Europa och Finland ta den digitala suveräniteten på allvar: vi måste minska beroendet av externa aktörer, stärka vår egen tekniska kompetens och se till att de europeiska värderingarna och regleringarna styr den digitala utvecklingen i samhället.
Den tekniska utvecklingen, särskilt inom AI, utmanar Europas autonomi och ekonomiska ställning i världen. I utvecklingen av mjukvaru- och datahanteringsbranscherna har Europa hamnat långt från spetsen i världen. Europa har också blivit kritiskt beroende av molntjänster och de företag som upprätthåller dem, ofta från USA. Utvecklingen har inte bara lett till utmaningar för konkurrenskraften och kontinuiteten, utan också till att verkställandet av den europeiska lagstiftningen och de europeiska medborgarnas grundläggande rättigheter har ifrågasatts. Regleringen av sociala mediealgoritmer skyddar inte endast barn och unga, utan också samhället mer allmänt.
För att råda bot på detta måste Europa kunna koncentrera resurserna på att skapa branschspecifika teknikkluster och främja internationellt och sektoröverskridande samarbete. Dessutom måste de små och medelstora företagens tillväxtpotential i Europa stödjas aktivt. Detta förutsätter att konkurrenslagstiftningen utvidgas till en global nivå och att det finns mekanismer som skyddar företagen mot missbruk av en dominerande marknadsställning och mot verksamhet som hotar de europeiska säkerhetsintressena.
Europa måste öka den förutsägbara finansieringen av både grundläggande och tillämpad forskning, särskilt inom strategiska vetenskapsområden och tvärvetenskaplig forskning som stöder dessa. Det är särskilt viktigt att Europa exakt kan identifiera och systematiskt bidra till att lösa centrala sårbarheter och beroenden. Samtidigt måste Europa förbereda sig för utvecklingen och spridningen av AI inom alla samhälls- och statsförvaltningsområden.
Hela produktionskedjan av produkter och tjänster inom artificiell intelligens som behövs för centrala statsfunktioner, samt de uppdateringar som dessa kan behöva måste också finnas att tillgå i Europa. Samma gäller för den kompetens som krävs för cybersäkerhet.
Med tanke på demokratin och rättsstatsprincipen är det viktigt att algoritmer som utvecklats för att styra konsumentens beteende används i enlighet med gemensamma regler i Europa.
Likaså när man använder system för massövervakning, innehållsredigering i realtid och system som fattar beslut snabbare än människan måste man säkerställa att de krav som lag och moral ställer uppfylls och att ansvarsfrågorna är tydliga i alla situationer.
Den ökade och allt vanligare användningen av cyberbrottslighet och metoder av hybridpåverkan som drivs på av den tekniska utvecklingen måste beaktas genom en ändamålsenlig koncentration av resurserna. Samtidigt måste Finland och EU förbereda sig på att alla digitala krypteringar uppdateras så att de är kvantsäkra.